Generell information

Studiens syfte var att undersöka, dels mekanismer bakom sjukdomsutvecklingen, dels att utvärdera potentiella behandlingsmetoder mot Amyotrofisk lateral skleros (ALS). ALS är en svår neurologisk sjukdom där nervceller i hjärnan och ryggmärgen dör, vilket leder till förlamning och så småningom till döden. Idag finns inga botemedel mot ALS.

Tidigare djurförsök har visat att möss i en ALS-modell får färre symptom och överlever längre om de genmodifierats för minskad aktivering av astrocyter (en typ av gliacell) i hjärna och ryggmärg samt att möss där signaleringsvägen för komplementfaktor C3 delvis stängts av, fick en långsammare sjukdomsutveckling.

I detta projekt har mekanismerna bakom dessa effekter studerats vidare genom användning av möss där stammar med anlag för ALS-liknande sjukdom korsats med musstammar med modifierad respons av gliaceller och/eller förändrat uttryck av komplementfaktorer. De djur som föddes med en fenotyp för ALS-liknande sjukdom utvecklade sjukdomssymptom från ca 3 veckors ålder. Djurens sjukdomsförlopp bedömdes genom test av muskelstyrka och balans samt genom en bedömning av frambenens muskelförtvining och förändrat gångmönster.

För vävnadsprovtagning har djur avlivats vid olika åldrar. En planerad delstudie med injektion av substanser som visats kunna bromsa sjukdomsförloppet, utfördes inte.

Enligt tillståndet fick upp till 60 djur (30 med anlag för ALS och 30 utan) exporteras för vävnadsprovtagning i annat land. Den regionala nämnden ställde som villkor att dessa djur maximalt uppnått nivå 1 i en bedömningsskala. Enligt försöksledaren exporterades 26 djur, varav ett med ALS-anlag. Inför exporten till England gjordes en veterinärbesiktning varvid muskelförtviningen bedömdes vara grad 0 och förändrat gångmönster vara grad 1. Några dagar efter ankomsten till det nya labbet avlivades mössen för vävnadsprovtagning. Enligt försöksledaren var musen med ALS-anslag troligtvis fortfarande i grad 1 vid avlivning.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet medgav användning av 2 800 möss. 1 408 möss användes.

Bedömning av svårhetsgrad

Av de använda djuren bedömdes 45 möss ha uppnått avsevärd, 179 måttlig (varav 135 var djur som utvecklade ALS och 40 var kontrolldjur) medan 1 188 (inklusive 968 avelsdjur) uppnådde ringa svårhetsgrad.

40 möss uppnådde avbrytningspunkt. De flesta av dessa ingick i en delstudie där djuren studerades fram till avbrytningspunkten för att avgöra om C3aR påverkar överlevnaden. De avlivades vid full förtvining av frambenen, vilket inträffade vid 7-13 veckors ålder. ”Full förtvining” av frambenen innebar att djuren kunde ta sig framåt med bakbenen. Djuren kunde stå på bakbenen och nå vattennippel och äta pellets som placerats på burens golv. Utvärdering av muskelförtvining skedde två gånger i veckan, med ökad frekvens för möss i mer avancerat stadie av förtvining, och djuren avlivandes samma dag som det konstaterats att avbrytningspunkten uppnåtts. 4 av djuren (avelsdjur, samtliga utan ALS-genotyp) avlivades p.g.a. hudsår som uppkommit vid bråk mellan djur.

Måluppfyllelse

Målet med studien har delvis uppnåtts, genom ökad kunskap och identifiering av två sätt att minska astrocyters reaktivitet vid ALS, vilka kommer att undersökas närmare i kommande studier.

3R

Under studien införde forskargruppen daglig tillsyn för bedömning av muskelförtvining och hälsotillstånd från och med att musen uppnått grad 3 av muskelförtvining i frambenen, för att därmed kunna avliva djuret för vävnadsuttag så snart djuret uppvisar grad 4.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard