Generell information

Cirka 20 % av befolkningen lider av kronisk smärta, och omkring en tredjedel av dessa har så svåra besvär att deras liv påverkas avsevärt. Trots detta saknas effektiva läkemedel och dagens behandlingar har begränsad effekt och fungerar endast för vissa patienter. Genom att identifiera de nervceller som styr hur hjärnan reglerar smärtupplevelse kan vi bättre förstå varför smärta förstärks vid exempelvis sömnbrist, långvarig stress, ångest, oro, depression och andra neuropsykiatriska tillstånd. Men också hur den kan minskas vid kortvarig stress. Denna kunskap kan öppna för helt nya behandlingsprinciper och läkemedel mot kronisk smärta.

Projektet fokuserar därför på att identifiera sensoriska nätverk som styr känsel och smärta som aktiveras vid olika stressupplevelser hos mus samt försöka förstå hur de bidrar till att öka eller minska smärtan. De olika stressupplevelserna inkluderade exempelvis regelbundna men kortvariga moment av isolering, förvaring i en bur med vattentäkt botten, ljusexponering under natten, eller mobilitetsbegränsning. Ansökan omfattade även kirurgiska CNS-injektioner/implantationer, retroorbital injektion, perifera nervskadeoperationer i ischiasnerven, och inducering av reumatoid artrit med antikroppar och lipopolysackarid (LPS).

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

1. Andel/antal djur som uppnådde avbrytningspunkten
   Svar: Avbrytningspunkten behövde tillämpas 1 gång efter att en sutur gick upp efter operation.
2. Hur stor elstöt som krävdes för att uppnå önskad effekt vid centrala mekanismer, pågående fysisk aktivitet, per stam
   Svar:5 mA krävdes och det var till synes inga skillnaden mellan musstammar.
3. Huruvida den variabla stressparadigmen ledde till att det vetenskapliga resultatet kunde uppnås snabbare eller med färre antal djur
   Svar: Försöksledaren rapporterar att det inte gör detta, och att med chronic restraint stress modellen uppnås resultaten snabbare med ungefär samma antal djur som i det variabla stressparadigmet.

Antal sökta djur och antal använda djur

I tillståndet ansöktes om 14000 möss. I formuläret anges att totalt 4619 djur användes. I tabellen över retrospektiv svårhetsgrad redovisas 1927 möss, fördelade på 159 terminal organ, 114 terminala, 69 ringa, 392 måttliga och 1193 avsevärda. De övrigt använda djuren (2692 möss) ingick endast i avel.

Bedömning av svårhetsgrad

Bedömning av avsevärd svårhetsgrad motiverades av att djuren utsattes för en kombinerad kronisk smärta med upprepande stressupplevelser.

Måluppfyllelse

Försöksledaren anger att syftet med försöket har uppnåtts. Som viktigaste resultat anges en nyckelroll för Schwann-gliaceller i smärta, identifiering av en ny molekylär mekanism vid smärta vid reumatoid artrit samt identifiering av cellpopulationer i ryggmärgen som förmedlar olika typer av smärtsignaler och cellulära mekanismer bakom opioiders analgetiska effekt. Resultaten uppges kunna öka förståelsen av mekanismer vid sensorisk känslighet och smärta och har publicerats i två mycket högt rankade tidskrifter. Ytterligare en artikel är godkänd för publikation i en tredje, likvärdig tidskrift.

3R

Mjukare burmaterial till artritmöss möjliggjorde en ökad och bättre rörelseförmåga. Mjukt/vått foder efter LPS-injektion samt, när möjligt, användes djur med högre vikt inom kullen i experiment för reumatoid artrit eftersom dessa bedömdes återhämta sig lättare/snabbare efter LPS. Försöksledaren anger att detta inte medförde några nackdelar.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard