Generell information

Projektet syftar till att studera hur immunsystemet och kärlnybildning påverkar tumörtillväxt. Detta i avsikt att utveckla nya cancerterapier genom användning av antikroppar, vaccin eller virala vektorer. Flera olika tumörmodeller i möss användes. Av särskilt intresse var hjärntumörer eftersom dessa ofta växer aggressivt och saknar bot. De musstammar som användes var vildtyp, immundefekta eller transgena. Försöksprotokollen är ofta omfattande och flera olika åtgärder såsom tumörinokulation, vaccination, farmakologisk behandling, imaging och blodprovstagning ingår.

Projektet bedömdes vara av avsevärd svårhetsgrad av den regionala nämnden medan sökande bedömde den som måttlig. Vid utvärdering i efterhand skulle särskilt beaktas:

1. hur många djur inom respektive försöksmodell som nådde maximalt antal ingrepp, injektioner mm, enligt bifogat flödesschema?
2. uppvägde nyttan med försöket de facto djurens lidande?

På dessa frågor uppger försöksledaren att inget djur utsattes för maximalt antal åtgärder och att nyttan bedöms ha uppvägt djurens lidande (se även nedanstående ”måluppfyllelse”).

Originalansökan ålades med villkoret att djur i försök vägs minst var tredje dag efter det att tumörceller har injicerats. För att undvika onödig hantering av djuren reviderades detta villkor genom en ändringsansökan till att djuren ska vägas en gång per vecka fram tills att de visar symptom. Efter det vägs djuren var tredje dag eller oftare vid behov.
Samma ändringsansökan justerade också administration av doxycyklin från injektion till oral behandling.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet omfattade 12 500 möss. 8668 möss användes; 3743 i försök och 4925 i avel.

Bedömning av svårhetsgrad

Av de djur som användes i försök har 770 bedömts vara utsatta för lidande av avsevärd svårhetsgrad. Samtliga dessa uppnådde försökens avbrytningspunkt.
För möss med subkutana tumörer så uppnådde 16 st. avbrytningspunkten (0.7 enligt UU:s ”utökade bedömningsmall avseende djurhälsa; gnagare”) och avlivades.
För möss i metastasmodell försök uppnådde 36 st. avbrytningspunkten och avlivades; 14 p.g.a. tumörorsakad sårbildning och hudblödning, 14 p.g.a. att tumörstorleken uppnådde 1.5 cm3 och 8 p.g.a. andningsproblem (andfåddhet).
För möss med ortotopa eller retrovirusvektorinducerade tumörer uppnådde 718 st. avbrytningspunkten (0.5 enligt UU:s ”utökade bedömningsmall avseende djurhälsa; gnagare”) och avlivades. Vanligaste symptomet var s.k. hunching (skjuter rygg) i kombination med slöhet. Andra anledningar var att hjärntumören växte upp genom inplanteringshålet i skallen och bildade en bula under huden eller 20% viktminskning.
För övriga möss i försök uppnådde 2094 ”måttlig” (djuren visar inga kliniska sjukdomssymptom men har genomgått ett flertal procedurer), 768 ”ringa” (djuren har utsatts för enstaka ingrepp såsom en injektion) och 111 ”terminal/organ” svårhetsgrad.
För samtliga djur i avel klassades svårhetsgraden som ”terminal”.

Måluppfyllelse

De använda djurmodellerna beskrivs som framgångsrika och en rad fynd kring hur manipulationer i tumörers mikromiljö påverkar cancerutvecklingen beskrivs i 13 publikationer i välrenommerade tidskrifter. Bland annat rapporteras CD93, ett protein med högt uttryck i tumörkärl, vara centralt i tumörtillväxt och metastasering. Vidare beskrivs en ökad rekrytering av T-celler genom bildandet av så kallade tertiära lymfoida strukturer.

Forskargruppen utreder för närvarande två nya behandlingsformer för cancer;

1. en antikropp mot CD93 för behandling av glioblastom och metastaser i hjärnan
2. en adeno associerad viralvektor-baserad metod för att öka immunsvaret i framförallt för behandling av glioblastom, men också för andra former av cancer

3R

Ändringstillståndet att genomföra mindre frekvent vägning av djuren resulterade i lägre stress och färre slagsmål mellan hanarna.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard