Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om och hur miljöföroreningar kan leda till uppkomst och/eller progression av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) genom att karakterisera effekter på tarmens immunsvar vid exponering av olika miljöföroreningar. För detta använder man en musmodell av sjukdomen. Man strävar efter att förstå hur tarminflammation uppstår, underhålls och läks och hur dessa processer kan förändra vävnader utanför mag-tarmkanalen. Man har studerat hur olika typer av immunceller ändras och/eller präglas av externa miljötriggers för att utöva specifika funktioner. Som miljötriggers har modifierade dieter (t.ex. fettrik kost) och miljögifter använts. Målet med denna studie är att fördjupa förståelsen av immuncelltyper och signalvägar, som är relevanta för sjukdomen och vilka effekter bakteriefloran har på sjukdomsförloppet.

Antal sökta djur och antal använda djur

5000 möss varav 4900 användes i försök.

Bedömning av svårhetsgrad

För 2123 möss bedömdes svårhetsgraden som avsevärd, 23 möss som måttlig, 427 möss som ringa, 1115 som terminal och 762 bedömdes som terminal organ.

Bedömningen baserades på, till exempel, den individuella nedgången av kroppsvikt och om musen genomgått någon procedur som i den etiska prövningen bedömts kunna påverka djurets svårhetsgradsklassning.

Måluppfyllelse

Försöksledaren bedömer att projektets huvudsakliga mål har uppnåtts.

Man har påvisat att miljögifter, till exempel PFOS, under en pågående inflammation i tarmen, ökar pro-inflammatoriska cytokiner. Parallellt med detta får man en ansamling av neutrofiler i tarmen. Detta antyder att PFOS kan förvärra en tarminflammation. Man har även kunnat karakteriserade vissa molekylära mekanismer vid utvecklingen av kolit hos möss och processer vid vävnadsreparation efter tarmskada. Ett potentiellt molekylärt och cellulärt terapeutiskt mål, för att främja vävnadsåterbildning i tarmen, har identifierats.

Projektet har resulterat i ett antal publikationen i väl ansedda internationella tidskrifter.

3R

Vid utförande av experimentell kolit (inducerad genom administrering av DSS i dricksvatten) har följande justeringar gjorts för att öka djurens välfärd:

• Procentandelen DSS som administrerades i dricksvatten minskades/justerades för muslinjer som är särskilt känsliga för kolit.
• Våt mat placerades i buren när möss tappade i vikt för att underlätta dess tillgänglighet.

För framtida studier kan man minska antalet möss som används i snarlika experiment och minska antalet djur som måste tas ur studien i förtid på grund av att de har uppnått någon av de humana slutpunkterna genom att följande punkter implementeras:

• Vid utförande av kinetikstudier (dvs. longitudinella experiment med flera tidpunkter) kan möss nära att nå den humana slutpunkten väljas för avlivning vid tidigare tidpunkter.
• Samma möss som genomgår ett experimentprotokoll kan användas av flera forskare och för olika projekt.

Övriga kommentarer