Generell information

Projektet syftade till att övervaka och fastställa tillståndet hos svenska fiskbestånd i kust- och inlandsvatten genom standardiserade provfiskemetoder. Undersökningarna utgör en del av nationell miljöövervakning, kalk- och åtgärdseffektuppföljning samt fiskevård som Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket gett Länsstyrelsen i uppdrag att bedriva. Detta inkluderar att bedöma miljötillstånd, biologisk mångfald och effekter av vattenvårdande åtgärder vilket var syftet med studien. Resultaten har rapporterats till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och finns nu i nationella databaser och används som underlag för förvaltning enligt EU:s vattendirektiv och art- och habitatdirektiv.

Tre huvudsakliga undersökningsmetoder användes:

1. Nätprovfiske i sjöar och kustvatten, där näten läggs ut på kvällen och tas upp morgonen därpå. Fångad fisk avlivas i samband med upptag, enligt metodstandard (klubbslag + avblodning).
2. Elfiske i rinnande vatten för art- och beståndsinventering, där fisk tillfälligt bedövas, mäts, vägs och återutsätts efter återhämtning.
3. Yngelnotning på kusten för kvantifiering av sikyngel och andra arter, där yngel släpps tillbaka efter registrering.

Försöken utfördes fritt i naturen enligt etablerade standarder (SLU och Havs- och vattenmyndigheten). Nätfiske utgör en terminal metod med dödlig utgång, således var avbrytningspunkt och slutpunkt densamma för denna metod (fiskens död).

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

Inget specificerat.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet omfattade totalt 200 000 fiskar.
Nätfisket omfattade max 75 000 fiskar, varav 55 549 individer fångades med denna metod under perioden. Arterna var främst olika benfiskar (t.ex. abborre, mört, gädda) samt ett mindre antal laxfiskar och harr.
Elfisket omfattade max 60 000 fiskar, varav 37 748 hanterades med denna metod som sedan återutsattes. Arterna bestod av abborre, bergsimpa, stensimpa, bäck- och flodnejonöga, bäckröding, elritsa, flodkräfta, gädda, gers, harr, karpfisk obestämd, lake, lax, lax/öring hybrid, löja, mört, småspigg, ål och öring.
Yngelnotningen (max 17 500 infångade fiskar) resulterade i fångst av 7776 fiskar av arterna sik, småspigg, storspigg, tobis, löja, strömming, sandstubb och skrubbskädda.

Bedömning av svårhetsgrad

Svårhetsgraden för nätfiskade djur bedömdes som avsevärd, med särskild hänvisning till det lidande fisk kan uppleva i nät under de timmar de ligger ute. Svårhetsgraden bedömdes som måttlig för elfiske samt yngelnotning.

Måluppfyllelse

Syftet har uppnåtts. Datainsamlingen möjliggjorde tillförlitlig miljöövervakning av fiskbestånd i sjöar och kustområden. Resultaten används som underlag för nationell rapportering, vattenförvaltning, fiskevård och miljömålsuppföljning.

3R

Flera mätningar samordnas vid varje insamlingstillfälle (t.ex. vävnadsprov till SLU, Naturhistoriska Riksmuseet, Livsmedelsverket) vilket minskar behovet av separata fångster. Nätläggning anpassas efter väder och fiskarnas aktivitetsperioder för att begränsa fiskarnas tid i näten.

Övriga kommentarer

Länsstyrelsen beskriver praktiska svårigheter med att alltid ha veterinär eller en expert på plats vid varje provfiske, men uppger att expert har deltagit vid cirka hälften av insatserna.

Etablerad rapportstandard