Generell information

Parkinsons sjukdom (PS) orsakas av en förlust av nervceller i substantia nigra, en del av basala ganglierna. Detta försämrar signalöverföringen till andra delar av basala ganglierna, som använder sig av signalsubstansen dopamin. Klassiska symtom vid PS är rörelsehämning, muskelstelhet och ofrivilliga skakningar. Utöver detta ses även påverkan på autonoma nervsystemet med bland annat balanssvårigheter och blodtrycksfall. Även psykiska symptom, som depression, förekommer ofta tillsammans med PS. Omkring 20 000 personer är drabbade i Sverige. Det finns ingen egentlig bot för sjukdomen, eller effektiv bromsbehandling, däremot kan symptomen avsevärt lindras, innan sjukdomen fortskridit för långt, med tillförsel av L-dopa och andra farmaka som förstärker effekten av dopamin.
Mycket forskning görs för att hitta strategier för att inplantera dopamin-producerande celler till patienter med PS.

Detta projekt bestod av två skilda delar:

1. En del där man letade strategier för att omprogrammera stamceller till dopaminproducerande nervceller för att få transplantat som är så höganrikade som möjligt med avseende dopaminerga celler. Dessa inplanterades i mus- och råttmodeller av PS och man studerade hur väl de överlevde, integrerades och producerade dopamin.
2. Här ville man odla upp omprogrammerade nervceller och använda dessa i ett screeningförsök med en stor selektion av substanser. Avsikten var att hitta potentiella läkemedelskandidater som skulle kunna interagera med det serotonerga systemet. Aktiva substanser skulle sedan testas på förmågan att motverka depression.

Försök gjordes i huvudsak bara med avseende på den första delen.

Antalet djur som användes minskade också avsevärt genom att man köpte in djur i stället för att bedriva en egen avel.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

1. Antal djur som genomgått beteendetester som är av avsevärd svårhet?
   Svar: 0
2. Hur har beteendetester av avsevärd svårhet inverkat på djuren?
   Svar: Vi har inte utfört några beteendetester med avsevärd svårhetsgrad.
3. Vad har gjorts för att förbättra djurens välfärd under försöket?
   Svar: Vid transplantation i råtta har vi använt nakenråttor och därmed inte behövt ge dagliga injektioner av cyklosporin vilket radikalt minskat antal injektioner som annars behövts. Vi noterade en oväntad effekt på råtta av 6OHDA där en liten del av råttorna med tiden utvecklade en spänd buk. I samråd med veterinär lade vi ned havregryn som stöd för tarmfunktion vilket vi nu har implementerat. Vi har även noterat att råttor återhämtar sig bättre efter 6OHDA lesion om de väger minst ca 190 gram.

Antal sökta djur och antal använda djur

Man ansökte om att få använda 2 000 råttor och 10 000 möss. Av dessa användes 122 råttor och 107 möss.

Bedömning av svårhetsgrad

Djuren fick en Parkinsonliknande sjukdom genom att injiceras intracerebralt med 6OHDA. Man testade sedan om den Parkinsonliknande effekten kunde motverkas genom transplantation med de dopaminproducerande cellerna framtagna från stamceller. Dessa procedurer bedömdes som avsevärd svårhetsgrad och gällde 121 råttor (en råtta var terminal).

Hos immundefekta möss bedömdes 1 som terminal organ, 98 som måttlig och 8 som avsevärd svårhetsgrad.

Måluppfyllelse

Screeningen för att söka läkemedelskandidater, som kunde interagera med det serotonerga systemet, genomfördes ej.
Försöken att inducera dopaminproducerande celler från stamceller gav många värdefulla insikter om hur PS kan behandlas med dessa stamcellsprodukter. Mer specifikt fann man att det protokoll som utvecklats ger en cellprodukt som, när den transplanteras till Parkinsonsjuka djur, leder till snabb återhämtning inom tre månader. Dessutom fann man att cellerna som återfanns in vivo var höganrikade med dopaminerga celler – den viktigaste celltypen för behandling av Parkinsons sjukdom – med minimal närvaro av andra celltyper.
Inget av detta har än så länge publicerats.

3R

Genom att använda immundefekta råttor slapp de många upprepade injektioner med immunhämmande läkemedel.
Råttor som var över 190 g. när de behandlades med 6OHDA, klarade sig betydligt bättre än yngre/lättare djur.
Vissa djur reagerade på 6OHDA-behandlingen med en nedsatt tarmmobilitet och uppsvullen buk. Detta kunde motverkas med att ge dem uppblötta havregryn.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard