Generell information

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en folksjukdom som drabbar ca 0,1 % av Sveriges och västvärldens befolkning. Den drabbar framförallt kvinnor (9:1 kvinnor i förhållande till män). Anledningen till att flest kvinnor drabbas är att det är sannolikt att könshormoner har betydelse för sjukdomen.
SLE är en kronisk sjukdom som kan starta när som helst i livet men den utbryter oftast i puberteten eller strax därefter.
SLE är en symptomatisk sjukdom som gör den svårdiagnostiserad, symptomen av SLE är tysta, d.v.s. de orsakar inte lidande, patienterna är inte heller medvetna om sin försämrade hälsostatus förrän slutfasen av sjukdomen uppträder.

Målsättningen är att öka kunskapen om orsaker och bakomliggande mekanismer till systemisk lupus SLE samt att identifiera och förstå funktionen av de gener som bidrar till och styr sjukdomen. Detta är idag förutsättningen för att kunna utveckla nya och bättre läkemedel som kan förebygga eller bota sjukdomen.

Antal sökta djur och antal använda djur

Det etiska tillståndet omfattade 10 000 möss fördelade på ett antal olika genetiskt modifierade stammar som gör det möjligt att studera olika aspekter av immunsystemet.

777 möss av olika stammar användes i försöken, 245 djur klassades som terminal organ, 321 i graden ringa och 211 djur i graden måttlig svårhet.

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledaren klassade ansökan som avsevärd svårhetsgrad och detta fastställdes av den regionala nämnden.

Den regionala nämnden ville i utvärderingen i efterhand veta hur djuren påverkades och vilka symptom de utvecklade. De ville även veta djur många djur som uppnådde avbrytningspunkten och varför samt om djur dog spontant under försöken.

I den retrospektiva utvärderingen var det inga djur som nådde upp till avsevärd svårhetsgrad. Försöksledaren ger en bra förklaring till hur den retrospektiva bedömningen gjorts.

Den uppsatta avbrytningspunkten (0.4 på Karolinska institutets skala) uppnåddes för 29 djur.

De djur som utvecklade proteinuri (protein i urinen) och lungblödning avlivades.

Måluppfyllelse

Försöksledaren anger att man delvis uppfyllt de uppställda målen. Att man inte lyckats uppnå målen helt och hållet beror på att man inte tillåts studera fullt utvecklad sjukdom som den ser ut hos människan.

En vetenskaplig publikation har publicerats.

3R

Man har utvecklat nya modeller som spontant utvecklar lupus där inte pristaninjektion behövs. Det har fördelen att man inte behöver ge pristan som kan ge peritoneal irritation. Det återstår dock en del arbete på den spontana sjukdomsmodellen då de inte utvecklar alla symptom som den humana sjukdomen har. Det är beroende på vilka musstammar som används.

Övriga kommentarer

När det gäller försöksmodell anser försöksledaren att mus fungerar bra men skriver också om begränsningarna som främst beror på avbrytningspunkterna och som gör att mössen måste avlivas när de får t.ex. lunginflammation ibland med lungblödningar eller svårare nefrit, vilket gör att de inte kan studera dessa om de uppträder.

Försöksledaren skriver att de villkor som den regionala etiska nämnden satt upp leder till ökat antal möss och till att de inte på ett optimalt sätt kan jämföra mössen med den humana sjukdomen.

Etablerad rapportstandard