CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 019-2021

Nya metoder för avbildning av Reumatoid Artrit i mus

Diarienummer: 019-2021

Generell information

Projektet handlar om metodutveckling för att ta fram nya metoder för avbildning av reumatoid artrit i möss.
Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som i första hand angriper kroppens leder. Det är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunförsvar av misstag attackerar den egna vävnaden – specifikt ledkapselns slemhinna (synovian). Den kroniska inflammationen kan orsaka förstörelse av brosk och ben, vilket så småningom leder till funktionsnedsättningar, funktionsförlust, försämrad livskvalitet och eventuellt förkortad livslängd, främst på grund av ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och lymfom.
Globalt uppskattas ungefär 0,5–1 % av den vuxna befolkningen lever med RA. Kvinnor drabbas ungefär två till tre gånger så ofta som män.
I Sverige har cirka 0,7 % av befolkningen RA, vilket motsvarar ungefär 70 000–80 000 personer. Varje år insjuknar cirka 2 500–3 000 svenskar.
Arvsanlagen spelar en betydande roll. Det handlar inte om en enskild "reumatism-gen", utan om flera olika gener som tillsammans ökar sårbarheten.
De starkaste identifierade miljöfaktorerna är rökning och andra former av lungbelastning.
Projektet var uppdelat i två olika försöksgrupper, en där man inducerat reumatoid artrit och en kontrollgrupp. Man sövde djuren inför försöken (avbildningen i PET/CT), varje enskilt djur sövdes maximalt 5 gånger.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

  1. Hur har planeringen gjorts för att minimera negativ påverkan på djuren i studien?
    Svar: Detta var inbyggd i studien från början. Vi använde en modell av RA som var förutsägbar och relativt kort, vilket gjorde att få djur kunde användas + att få djur nådde avbrytningspunkt.
  2. Har eventuella 3R förbättringar inneburit att färre djur använts?
    Svar: Nej – 3R var en del av planering från början och den longitudinella designen gjorde att färre djur behöves användas (Reduce)
  3. Hur många djur uppnådde avbrytningspunkt och hur många uppnådde RA-score 3 och på hur många tassar?
    Svar: Inget djur nådde avbrytningspunkt. Inget djur nådde RA score =12 (dvs. score 3 på alla 4 tassar). 10 djur nådde RA score 3 på en eller fler tassar.
  4. Har ni haft kontinuerlig uppföljning av det som gjorts överensstämmer med vad som angivits i ansökan, kompletteringar till denna och i nämndens beslut?
    Svar: Ja, etiktillståndet samt kompletteringar har följts upp.
  5. Har studien i sin helhet eller i vissa delar uppnått sitt syfte?
    Svar: Studien har kunna visa att tre olika PET tracer fungerar väl för avbildning av.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet omfattade 750 möss, av dessa användes totalt 55 djur.

Bedömning av svårhetsgrad

Både försöksledaren och den regionala nämnden klassade ansökan och tillståndet som avsevärd svårhetsgrad.
Av de 55 använda djuren uppnådde 42 djur måttlig svårhet och 13 ringa.

Avbrytningspunkterna beräknades efter Uppsala universitets (UU) utökade bedömningsmall för gnagare, endast viktnedgång och rörelse tilläts uppnå 0.4 poäng. Med avseende till rörelse och vikt var därför avbrytningspunkten satt till 1.1 poäng.
Som komplement till UU:s utökade bedömningsmall bedömdes mössens leder enligt ett ”RA-score”. Här bedömdes varje tass med ett individuellt RA-score på 0-3. Totalt fick ett djur 0-12 i RA-score, där 12 innebär att alla 4 fotleder har en stark svullnad. Score 0 innebär att ingen svullnad ses på någon av lederna.

Inget djur nådde avbrytningspunkt. Inget djur nådde RA-score =12 (dvs. score 3 på alla 4 tassar. 10 djur nådde RA-score 3 på en eller fler tassar.

Måluppfyllelse

Försöksledaren skriver att man uppfyllt målet som var att hitta PET-tracers (spårmolekyler) för att kunna avbilda inflammationen i artrit. Man undersökte 4 olika PET-tracers (målsökande CD69, NES, PDGFRb samt DGCR2) för deras effektivitet. Tre av dessa visade sig ge bra resultat CD69, NES, PDGFRb.
Resultaten har motiverat att kliniska studier inletts med två olika tracers (NES samt ATH001) för att avbilda inflammatoriska processer i leder vid artrit.

Studierna har resulterat i en artikel publicerad i en internationell vetenskaplig tidskrift och försöksledaren anger att ytterligare två manuskript är inskickade för publicering.

3R

Försöksledaren anger att man redan använder longitudinella avbildningstekniker/design med minimal invasiv PET/CT teknik som kraftigt minskat de antal djur som behövts användas.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, Annan eller Nej).

PREPARE planering

ARRIVE publikation

Annan

Nej

 

X

 

 

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.