CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 026-2021

Yrkanden m.m.

Bakgrund

A.A., försöksledare, B.B., ansökte om etiskt godkännande av djurförsök, transplantationskirurgisk teknikutveckling. Nyttan med försöket är enligt ansökan att en utveckling av kirurgisk teknik på gris medför större erfarenhet för kirurger under utbildning utan att patientsäkerheten riskeras. Detta gäller speciellt inom transplantationskirurgin där ingreppen är mycket komplexa och inte sällan riskfyllda med hög risk för patienterna. Att kirurger har vana vid utförande av dessa ingrepp minskar riskerna för komplikationer. Detta är till oerhört stor nytta för sjukvården och samhället.

Linköpings djurförsöksetiska nämnd beslutade den 25 februari 2021 att meddela ett etiskt godkännande för djurförsöket. Nämnden beslutade att förena godkännandet med villkor. Ett av villkoren, villkor nr 5, anger att smärtstimulering ska ske var femte minut i försöksdjurens bakben för att kontrollera narkosdjupet och att detta ska protokollföras i journal.

Försöksledaren

Försöksledaren yrkar att villkor nr 5 ska ändras och anför bl.a. följande. Villkoret bör bestämmas i enlighet med svaret till den regionala nämnden – anestesidjupet kontrolleras var 20 minut. Försöksdjuren, grisarna, är djupt sövda och smärtlindrade med Fentanyl (ges intravenöst ca 2–4 ml/tim, med doser varje halvtimme) enligt anestesiprotokollet under hela försöket. Fentanyl har relativ lång halveringstid (45 min till >3tim enligt Fass.se) och beräknas ge god smärtlindring under minst 20–40 minuter. Med denna typ av anestesi känner djuret ingen smärta och kommer inte att vakna upp. Hur detta ska gå till framgår av ansökan (Åtgärd 1 ”Anestesi och operation”).

Under hela försöket efter sövning, följs djuren noggrant via kontroll av smärtreflex var 20:e minut genom att nypa i trynet eller över klofalsen. Dessutom följs djuret kontinuerligt via kontroll av de vitalparametrar som mäts via övervakningsutrustning som är ekvivalent till den man kliniskt använder på operationsavdelning för patienter. Djuren är sövda under hela försöket och strikt monitorering av syresättning, EKG-övervakning, puls, blodtryck, kroppstemperatur, respiratoriska parametrar från respirator inklusive utandad koldioxid, inspiration och exspirationsvolym, tidalvolymer samt vätskebalans monitoreras. Under narkos, kännetecknas smärta intraoperativt av ökat blodtryck, ökad puls, förändrat andningsmönster, vars alla dessa parametrar mäts kontinuerligt med vår övervakningsutrustning.

Stimulering var 20:e minut är praktiskt genomförbart och fullt tillräckligt för att säkerställa att grisarna har adekvat smärtlindring eftersom sövningsdjupet kontrolleras också kontinuerlig. Djuren är konstant uppkopplade för mätning av pulsen och blodtryck samt respiratoriska parametrar. Att genomföra och journalföra smärtstimulering var 5:e minut är extremt resurskrävande och bidrar inte till ökad välfärd för djuren då det inte kommer ge mer information om djurens narkosdjup, särskilt inte då djuren också får muskelrelaxerande som minskar förekomsten av reaktioner vid smärtstimulering.

Central djurförsöksetiska nämnden har i tidigare beslut slagit fast att den valda proceduren enligt ansökan ska godtas (se nämndens beslut den 11 mars 2021, dnr 2/2021).

Skälen för beslutet

Av 7 kap. 1 § djurskyddslagen (2018:1192) framgår bl.a. att djurförsök endast får utföras under förutsättning att verksamheten utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.

En försiktighetsprincip bör alltid tillämpas vid bedömningen av vilken smärta eller lidande ett försök kan orsaka försöksdjuren. Om tillräcklig kunskap saknas om hur ett djur upplever ett visst ingrepp bör det säkerställas att bedömningen av djurets upplevelse av smärta eller lidande inte underskattas (se prop. 2004/05:177 s. 22).

Centrala djurförsöksetiska nämnden har i sin praxis godtagit att kontroll av narkosdjup görs var trettionde minut vid djurförsök med gris i liknande djurförsök (se nämndens beslut 2021-03-11, dnr 2-2021).

I handlingarna i detta ärende finns en utförlig beskrivning av hur lugnande medel, narkosmedel och smärtstillande preparat ska användas för att förhindra att grisarna upplever smärta under försöket. Kombinationen av sövningsmedel och smärtstillande medicin tillsammans med den övervakning av grisarna som sker säkerställer att otillfredsställande smärtlindring uppmärksammas omgående. Av handlingarna i ärendet framgår vidare att blodtryck och pulsfrekvens, som kan visa på eventuell smärtupplevelse, registeraras kontinuerligt. Centrala djurförsöksetiska nämnden bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga för att garantera en fullgod smärtlindring. Det är därför inte nödvändigt med smärtstimulering var femte minut för att begränsa djurens lidande. En smärtstimulering som sker var tjugonde minut får därvid anses tillräckligt. Överklagandet ska därför bifallas

Detta beslut får inte överklagas.

 

Signerat: Mattias Almqvist, Ordförande

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.